Köp!

måndag 8 november 2010

Metin Koçmans efterord som tyvärr inte kom med i Skunk-boken - läs!

Med risk för att felcitera Andreas Harnemo, skaparen av Skunk, ska jag försöka återge hur Skunk kom till världen. Andreas hade känt att de chattar som fanns gick alldeles för fort - gick man bort från datorn en stund hade man missat massor, och det var närmast omöjligt att läsa ikapp. Han önskade sig en chatt där man kunde svara när man hade tid och där meddelande-historiken sparades. Istället för att vänta på en dylik sida skapade han helt enkelt en egen.

Riktigt vad som hände sedan vet jag inte, för det var före min tid som Skunk-administratör. Skunk lyckades dock locka till sig tillräckligt med ungdomar för att fånga det i IT-bubblans spår nyrika och spenderarglada Sprays intresse, och man köpte loss Skunk för en ryktesvis ganska rejäl slant.

Och där kom jag in i bilden. Spray behövde någon lokal förmåga till att sköta supporten av Skunk, och eftersom jag är charmig och galant som få föll lotten på mig. Helt plötsligt hade jag 200 000 11-åringar från Motala att brottas med. Kort efter att jag börjat jobba med Skunk lanserade vi Skunk 2.0 och hatmailen flödade. Trots att den nya versionen faktiskt förenklade navigeringen av Skunk var folk upprörda över att allt inte var som förut.

De som ogillar förändring kan glädja sig åt att Skunk stått mer eller mindre oförändrat sedan dess. Samma navigering, samma buggar, samma knäppgökar. De allra knäppaste, eller kanske lojalaste, är där än. Jag är en av dem, även om mitt engagemang är långt ifrån vad det en gång var.

När IT-bubblan sprack dog planerna för en upprustning av Skunk sakta men säkert. I och med att Andreas Harnemo blev uppsagd var jag ensam kvar som Skunk-ansvarig, vilket försatte mig i en ganska märklig situation eftersom det nu inte fanns någon kvar som förstod sig på Skunks maskineri ordentligt. Planer på att utveckla Skunk poppade upp till och från under mina sista år på Spray, men dessa gick alltid i stöpet eftersom det saknades dokumentation av den gamla versionen. Det fanns ingen kvar som kunde Skunk väl nog för att utveckla det vidare.

Skunk levde dock vidare, det blev omkört av Lunarstorm och Helgon men hade fortfarande en stor publik. Det märktes inte bara på besöksstatistiken utan även genom att jag inte kunde besöka en festival utan att bli igenkänd som "cretin". Till och med i Roskilde dök det upp danskar som ville prata Skunk med mig, och då inte versionen man röker.

2003 var mitt sista år på Spray, och därefter var Skunk en ganska negligerad sida. Användarantalet minskade men de allra lojalaste stannade kvar, och än idag är det befolkat av en grupp hardcore-skunkare. År 2007 efterlyste Spray mina Skunk-skills för att rensa ut en pedofil-infestering, och då insåg jag att skunkarna hade växt till sig, och att Skunk hade gått från att vara en ungdomscommunity till att vara befolkat av folk mellan 20 och 30 år. Så vad tusan, vi bestämde oss för att införa en 18-årsgräns.

För mig har Skunk alltid inneburit en fantastisk, aningen knäpp gemenskap men det är svårt att avgöra hur generellt detta intryck är. Dock så får jag fortfarande höra historier om hur folk träffat halva sin kompiskrets och de flesta av sina pojk- eller flickvänner via Skunk.

cretin aka Metin Koçman
23 juni 2010
Izmir, Turkiet

1 kommentar:

  1. Oo, underbart nostalgiskt. Perioden 1999-2001 var Skunks roligaste period och jag & Andreas hade många skojiga planer på Skunk-festival och grejer. Men det blev aldrig av, tyvärr.

    SvaraRadera